i luften – Galleri Susanne Pettersson, Stockholm, 2009

Brickor; topplock från toalettstolar, trösklar: det är basmaterialet i Karin Alsins debututställning på på galleri Susanne Pettersson. Det är basala bruksföremål som ligger nära vardagen och kroppen; att hålla, sitta, stå. De tillhör inte nödvändigtvis det intima hemmet, för brickorna är snarare av den anonyma typ man hittar på sjukhus och institutioner. Av det objektiva och standardiserade skapar Karin Alsin med små medel ett slags komprimerade dramer: landskap, stämningar – ja, psykiska tillstånd. Hon drar vertikala streck på brickans baksida med penna eller såg: regn. Svartbetsad bricka med två borrade hål som månens rörelser i en mörk skog: augusti. Kroppars hål blir himlakroppar. Skärvor av glimrande gröna och bruna pilsnerflaskor anger något oroande formlöst och kaotiskt, inspärrat i en gammal ölbacks geometriska disciplin. Rörelsen mellan formfast minimalism, metafor och återhållen lidelse ger en särskild spänning åt Alsins installation.

Av Peter Cornell

kulturen@expressen.se

Konst i Alsin dar